glasrad_bred

 
... mousserande vin ...ekologiskt julöl ...öl i stora flaskor   ...Systembolaget (igen) Arkiv
Välkommen Aktuella provningar Petrus tycker om... Prova vin Prova öl Prova sprit Kombinera mat & dryck Om oss Grafisk form Nöjda kunder Kontakt

 

… Cask Finished Whisky

 

De senaste tio åren har det blivit mer och mer vanligt med skotsk maltwhisky som har slutlagrats på en speciell eller ovanlig typ av fat, så kallad finish (t ex Scotch Single Malt Whisky finished in Tokaji Wine Casks). Det var Glenmorangie som 1996 var först att lansera detta som en kommersiell produkt från destilleriet.

 

För oss whiskyfantaster är det naturligtvis väldigt spännande, ännu en ny version av till exempel Bowmore, kul att prova! Tyvärr är det ganska sällan som jag blir särskilt imponerad av alla dessa varianter. Självklart kan det vara roligt att testa en lite annorlunda version av en whisky, men nio gånger av tio är originalet godare.

 

Det finns så klart flera skäl till att den här trenden har vuxit sig stark på senare år. Ett viktigt skäl är att sherryfat, som under mer än hundra år varit den viktigaste typen av fat för att lagra whisky i, blivit svåra att få tag i därmed väldigt dyra. Dels har exporten av sherry på fat i stort sett upphört helt på grund av spansk lagstiftning och dels har efterfrågan på sherry minskat i världen och därmed har produktionen minskat. Whiskyproducenterna letar alltså efter alternativ till sherryfat och vi konsumenter får betala för experimenten. Vi gör det många gångenr med glädje för att vi tycker att det är så spännande.

 

Ett annat skäl är att det är ett sätt att få ut mer whisky på marknaden, att öka försäljningen. Ett exempel på detta är Isle of Arran, ett nytt destilleri som startade sin verksamhet 1995. De första tre åren kunde man inte sälja någon whisky alls eftersom lagen kräver minst tre års lagring på träfat innan destillatet får kallas whisky. När man sedan kunde börja sälja whiskyn var den fortfarande väldigt ung och rå i smaken. Kunderna hade litet eller inget intresse för kuriosavärdet att dricka whisky från det yngsta destilleriet i Skottland. När man däremot fick idén att börja lagra whiskyn på udda fat blev kuriosavärdet tillräckligt stort, den första versionen var slutlagrad på calvadosfat och blev otroligt hyllad. Det lilla destilleriet hade hittat ett sätt att få in pengar och säkra sin överlevnad. Just Isle of Arran har faktiskt lyckats med flera intressanta och goda cask finish varianter. Kanske beroende på att whiskyn i grunden är ganska försynt och mild i smaken, kanske beroende på skicklighet hos deras Master Blender.

 

Ett annat exempel är jätten Diageo, företaget som äger nästan en tredjedel av alla Skottlands destillerier. De har en serie med Distillers Edition där deras olika whiskies som Lagavulin, Caol Ila, Oban, Cragganmore, Clynelish med flera lanseras som årgångswhisky med slutlagring på olika typer, mer eller mindre ovanliga fat. Caol Ila till exempel har lagrats på Muscat Wine Casks medan Clynelish har legat mer normala Oloroso (sherry) Casks. I nästan samtliga fall är originalwhiskyn bättre, och jag är inte ensam om denna uppfattning. Diageo har naturligtvis en annan sits än lilla Arran, de är knappast tvungna att lansera distillers edition, men de är naturligtvis intresserad av en ökad försäljning ändå. Liksom Glenmorangie som en gång startade trenden.

 

Bruichladdich är ett litet destilleri som liksom Arran kämpar mot de stora bland annat med en mängd olika slutlagringar, de använder inte termen finish utan kallar processen Additional Cask Evolution ACE. De är kanske det destilleri som har lanserat flest egna olika varianter, bland annat har det funnits whisky lagrad på fat från Gaia och Sassicaia, två av Italiens mest exklusiva vinproducenter, liksom slutlagring på Sauternesfat. Tyvärr är det mer sällan den extra kryddan tillför något positivt, Bruichladdich är enligt min erfarenhet, en fantastisk whisky utan extra karaktär av vinfat. Det mest motsägelsefulla är att man länge har hävdat att amerikanska fat (före detta bourbon- eller Jack Daniel’s-fat) är bäst för all kvalitetswhisky. Fat som tillför mer smak är mest intressant för att dölja fel och brister i mindre bra whisky. Vilken signal skickar dessa både budskap om den egna produkten.

 For many associated with rolex replica sale, chronographs required the back again chair in order to three-handed versions. The organization do create a few cartier replica uk, however outfitted all of them along with third-party fake hublot which ticked within traditional, traditional instances, not really it’s well-known replica watches uk situation. Replica Rolex Sale launched it’s very first Oyster-cased chronograph throughout longines replica uk, however it had been not popular.

Jag är faktiskt lite oroad för att olika typer av fatkaraktärer ska ta över och skotsk maltwhisky komma att tappa sin identitet om den här trenden ökar och whiskyn får ligga längre och längre tid på annorlunda fat. Var rädd om den unika karaktären på Scotch Malt Whisky och köp en standard bottling nästa gång.